När jag cyklade till ett möte igår såg jag inte spindeln. Men det var fortfarande kvar lite nät på cykeln. Idag var det nästan inget nät kvar och jag har fortfarande inte sett till den. Det är konstigt hur lätt man vänjer sig vid något. Som att ha en spindel på cykeln. Trist att cykla nu. Med en spindel på styret var det mer spännande.
Nu har jag ont i huvudet. Känns som stenar som mal. Men det är det inte. Det är nog mest att jag druckit för lite vatten. Ska åtgärda det nu.
Dagens soundtrack: Inte Dolly Parton tyvärr. Däremot några kapitel till ur Susanna Alakoskis Svinalängorna.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment