pyramiden på svalbard

Åkte båt idag mest hela dan, och två timmar spenderades i den ryska gruvbyn Pyramiden och finns det nåt man kan säga om ryssarna så är det ju att de sannerligen vet hur man förskönar ett landskap...

Men hur som helst var det en fantastiskt båttur och upplevelse som jag nog återkommer till. En annan upplevelse jag hade alldeles nyss var att när jag kom tillbaka till mitt hotellrum vid tolv ungefär (givetvis i strålande solsken) så smällde det plötsligt. Ett gevärsskott alltså. Någon minut senare hördes ett utrop av typen "tjoho-jag-lever". Blir något nyfiken. För de enda gångerna man bör avfyra vapen här är ju när en isbjörn är inom 100 meters håll. Annars inte. 

I Pyramiden sa de att de hade en isbjörnshona med två ungar där senast för två veckor sen. Men nu är det ingen is kvar längre eftersom det är högsommar, så då försvinenr isbjörnarna också. De hänger ju efter födan, dvs sälarna, och inte människorna. Finns mycket att säga om isbjörnar här. De är ju högst upp på näringskedjan och de utnumrerar människorna med ungefär 1000 individer (ca 2000 människor och 3000 isbjörnar). Men grejen är att man vet om det här - man lever på isbjörnens villkor påstår man. Och i Longyearbyen är det inte så vanligt med isbjörnar. En guide hade jobbat i fem år här i trakterna utan att se en enda isbjörn. En annan guide blev iofs uppäten av en isbjörn på andra sidan fjorden. Men det säger man är för att han gjorde fel, och hade fel vapen. Så lite får man skylla sig själv. Och det kan de ju ha rätt i. Men jag har ännu inte sett den där varningskylten man borde se. Förutom i souvenirbutikerna då...

lån av sladd ger bilder

Nu gör jag det igen - sitter uppe och tror att klockan är 2 på dagen när den är 2 på natten. Lätt hänt. Men jag har lyckats låna en sladd så nu har jag äntligen fått över lite bilder till datorn. Och så kan jag visa ungefär hur det såg ut när jag kom till Longyearbyen mitt i natten...

Snygg vy under inflygningen.

Nåt som är poppis här är uppstoppade isbjörnar. Det märkte man ganska direkt...

Lite ovant med solsken när man kommer fram till en flygplats kl 23:45.

Utsikt från hotellrummet kl 00:30. 

Har även fått en badrock och tofflor. Tror att det beror på att det står "superior room" på dörren.

Och sen sov jag. Och det ska jag göra nu med. Båttur imorgon. Ska tydligen fortsätta blåsa lite så jag ser fram emot lite sjösjuka....

inga bilder än...

...så istället för att skriva om min första dag på svalbard så kan jag tipsa om en fantastisk artikel i the daily telegraph. En holländsk kvinna som tror på mayakalendern och att eftersom den upphör år 2012 innebär det jordens undergång. För hennes del har hon skyddat sig genom att köpa flottar (hon bor ju i Holland som ligger under havsnivån) inför den kommande översvämningen. Men det absolut bästa är det här citatet:

"They keep letting people in. And then we have to build more houses, which makes the Netherlands even heavier. The country will sink even lower, which will make the flooding worse," she said.

Japp. Så är det. Holland blir så tungt av alla invandrare att det kommer sjunka ännu mer. Precis så funkar det. Nu ska jag äta middag. 

midnattssol

Det är mitt i natten och solen beter sig som att det är mitt på dan. Man blir lite upponer. Som att åka till andra sidan jorden och komma fram i fel tidszon. Fast här är tiden rätt, det är bara ljuset och solen som är fel. Men jag ska nog kunna sova ändå. 

Glömde sladden till kameran hemma så det blir inga bilder på ett tag. Och det är dumt - för känslan och glädjen över att vara här går inte riktigt att beskriva med ord. Men jag kommer nog ner på jorden igen när jag fått sova och sen sitter där och ska konferera istället för att vara ute och spana efter isbjörnar i vildmarken...

mer cloud spotting

För övrigt var himlen väldigt fin igårkväll.

packar för vinter

Svalbard är ju ett hett ställe att åka till har jag märkt i media. DN har nån följetong från en båt och kungabarnen var där förra veckan. Om jag hade vetat det hade jag kanske tänkt annorlunda när jag fick frågan om jag ville åka dit. Eller nä. Har velat åka dit så länge nu att jag ju så klart måste ta chansen att göra det. Men det känns ju inte helbra att förpesta atmosfären med ännu mer utsläpp för att åka till just ett av de ställen där påverkan syns och märks allra mest. Men jag är ganska egoistisk sådär. Vill åka dit och uppleva. Sen kan jag åka hem igen och fortsätta cykla och äta vegetariskt och köpa rättvisemärkt och köpa utsläppsrätter eller nåt. Så som man gör i den rika världen. 

TSA approved morgonpromenad

Nu ska jag strax äta min sista frukost här (rostat bröd med jordnötssmör är ju inte vad jag brukar börja dagen med annars så det kanske är lika bra att jag byter frukostställe nu). Gick en sista sväng runt marknaden. Lite tomt innan allt folk kommer. Till en av de fantastiska nyheter som tillkommit på resor till/från USA hör ju den att man inte får låsa sina väskor som man checkar in. Och gör man det och de bestämmer sig för att öppna den i säkerhetskontrollen så får man ingen som helst ersättning för förstörda eller försvunna saker. En sak man kan göra för att undvika att de ska ha sönder väskan är att köpa ett lås som är godkänt av Transport Security Administration. Så de kan öppna när de vill. Najs. Antar att låstillverkarna hoppar av glädje. Köpte ett i alla fall.

a walk on the wild side.typ.

Idag var det inte solsken och hetta. Hade bestämt mig för att hitta Jimi Hendrix. Det gjorde jag. Gick länge. Ut från de mer folktäta områdena och in i... hm... mer utmanade kvarter. Jimi bor sedan 1997 mittemot Seattle Central Community College. 

Det är säkert ett trevligt område. Om man inte jämför med Pike Place där jag är just nu. Jag försökte i min hjärna jämföra med nåt annat. Harlem kanske. Eller södra delarna av Dallas. Men det hjäpte inte. Kände mig väldigt otrygg fast klockan bara var 10 på förmiddagen. Det är lixom ödsligt utanför stadskärnan. De enda som man möter gående är ju de som inte har bil. Oftast för att de inte har råd med bil och inte för att de vill göra naturen en tjänst. Andra man möter är ju de som sitter stilla. De som inte har råd med bil eller boende. Eller de som rör sig väldigt ryckigt och ofta gärna ackomanjerar ryckigheten med egenkomponerade språkliga konstruktioner samtidigt som de ser in i sig själva eller rakt igenom den de möter. Eller de som börjar gasta "Oh baby I could love you for a long time!" och sen vicka illustrativt på höfterna när man går förbi.

Så även om jag gillar Jimi så gillade jag inte känslan av att vara väldigt liten och ensam. Så jag tog aldrig fram stora kameran, utan knäppte lite snabba bilder innan jag lite överdrivet stressat gick tillbaka till de mer folktäta delarna av Seattle igen. Och på vägen tillbaka såg jag för övrigt vad som kan vara de sämst placerade balkongerna i Seattle. Gissar att parkeringshuset inte stod där när de sålde lägenheterna på de lägre våningarna....

Sen hittade jag även en flyttfirma. 

Och jag är helt övertygad om att de där kvarteren statistiskt sett är lika säkra som vilka andra som helst i Seattle, men ibland känns det bara inte så tryggt som det rent logiskt borde göra.

en del dagar har man utsikt

Bor för tillfället på ett litet pensionat mitt inne i centrala Seattle. Nära Pike Place Market och vattnet. Och långt ifrån rymdnålen. Men med utsikt som gör att det mesta som är jobbigt känns mindre jobbigt.

Nu ska jag dricka pepsi wild cherry, äta pistagenötter, lyssna på sorlet från barerna nedanför och vara glad för att konferensen är slut och för att jag är här.

svart dag

Dagen till ära har jag svarta sorgekläder. Och börjar fundera på om man inte skulle flytta till Norge. Bajsregering. Och speciellt - fn ta folkpartiet och centern. Veka ja-sägare är vad ni är. Kd och moderaterna hade jag inte förväntat mig nåt annat av.

republikanernas starkaste sidor...

När jag kom hit i lördags var jag precis i tid till detta event:

I Texas kunde man vid liknande event köpa såna här fina knappar:

konferensbriljans

En del powerpointsnubbar vet då hur man väljer färger så att det blir lätt och smärtfritt att läsa.

in twin peaks...

Måste ju bara rekommendera en sida för de som vill se mer av twin peaks nu och då.

twin peaks country...

Hittar inte riktigt rätt ord just nu för att beskriva gårdagens utflykt, så ni får kolla på bilderna istället. Men pajen var god. Och jag snodde en bit av the big log. Och Twin peaks är North Bend på kartan. Men the Great Northern Hotel heter Salish Lodge och ligger vid Snoqualmie Falls. Om nån undrar.

luktminne

Efter turen in till stan idag kom jag på att jag behövde saker. Tandkräm till exempel. För trots att man kan få grym morgongröt till frukost, och tvätta händerna med naturlig tvål gjord på honung (eller nåt) så fanns ingen tandkräm här.

Så jag handlade lite grejer på RiteAid. Tandkräm och 500 asprin i en burk. Och Cherry Pepsi. När jag klev i affären och gick runt så var jag plötsligt 9 år gammal igen och på Skags i Plano. Luktminne är skumt. Bara att blunda och känna dofter och så minns man saker man aldrig skulle kommit ihåg annars. Jag kan inte beskriva lukten men jag känner så väl igen känslan. Som när jag gick runt i Santa Barbara häromåret. Samma känsla av att man känt den här lukten förut och vet så väl vad det är. Men om jag hade bott kvar i det här landet hela tiden så hade jag antagligen inte tyckt lukten i en supermarket hade varit så speciell. Så klart. För hemma tycker jag inte ICA eller Konsum luktar nåt minnesvärt. Fast jag var där med mamma ganska så ofta när jag var liten...

som i en film. fast på riktigt.

Idag stannade bilen jag åkte i vid ett rödljus. Vi stod stilla ett tag precis bredvid en bil som stod parkerad utanför en restaurang. En man öppnade dörren och klev ur bilen åt vårt mitt håll. Jag satt i baksätet på bilen och fönstrena var tonade så han såg väl inte att det satt nån där. Men jag satt där bara några decimeter från honom. Jag såg inte hans ansikte, bara hans mittenparti upp till axlarna ungefär. Han hade skjorta och fina tatueringar längs med hela underarmarna. Efter att ha dragit upp byxorna lite som folk gör när de just klivit ur en bil stoppade han plånboken i bakfickan. Sen sträckte han sig in i bilen igen och tog fram en pistol och stoppade ner den i byxorna och slätade ut skjortan över den innan han gick in i restaurangen. Som den mest naturliga sak i världen. Ungefär så naturligt som det verkar i hollywoodproducerade filmer. För mig var det dock inte så naturligt. Upptäckte att jag faktiskt blev ganska skakig av det hela. Fast han inte såg mig och fast det var mitt på blanka dan mitt i centrala Seattle. Men bara vetskapen att det i det här landet finns beväpnade människor överallt gör mig lite nervös. Varför behöver man en pistol nerstucken i brallan när man går in på ett fik?

Och sen var allt jag kunde tänka på - varför hade jag inte kameran redo? Det hade ju blivit en asgrym bild... 

grönland minsann

Flygrutten mellan Amsterdam och Seattle är ganska grym - över grönland och Kanada och Klippiga Bergen. Som sightseeing på vägen. Men en del dötid blir det ju över molnen. Då kollar man på film till exempel. Och KLM har inte ett bra utbud. Men det kan jag skriva om en annan gång för nu har jag knappt sovit sen i fredagsmorse och har lyckats hålla mig vaken nästan till vettig kvällstid här. Eller jag skulle väl knappast gå och lägga mig före nio i vanliga fall men just nu känns det berättigat.

en nära dolly upplevelse

I somras när vi var och bilade uppe i norra norge så lyssnade vi på två artister - Johnny Cash och Dolly Parton. Den ena får jag ju aldrig höra live men den andra såg jag ikväll. Och bra bilder blev det ju inte.

testbilder

Jo jag är ganska prylkåt. Kan inte förneka det. Skäms för mitt överdrivna konsumerande av nya tekniska prylar men samtidigt är det ju så väldigt kul. Lite sådär kul-fast-man-mår-lite-dåligt-samtidigt. För att man borde donerat pengarna till att bygga en ny brunn i Etiopien eller ett vattenreningsverk i Nepal. Men istället väljer jag att lägga dem på en ny kamera. Enbart för att kunna ta såna här bilder.

Eller ja. Vill väl fota något mer spännande än handfatet i badrummet men någonstans ska man ju börja.

gör det bara

NIN fortsätter vara sitt vanliga generösa jag så nu kan man ladda ner lite mer gratismusik på www.nin.com. Fast nu inte deras egen musik, bara sån de valt.