skip to main |
skip to sidebar
varför är alla så dumma i huvudet? (eller är det bara jag?)
Eftersom jag har så mycket annat att göra och ingen tid att spilla råkade jag börja läsa lite bloggar. Från den ena länkades det vidare till den andra. Och jag blir så satans less på alla människor som måste framhäva att de är så unika och speciella och att de inte förstår sig på "normala" människor. Den ena var en tjej som likt så många andra tjejer beklagar sig över att hon inte har så många tjejkompisar för "tjejer är så jobbiga och tjejiga" så hon umgås minsann bara med killar som är så mycket lättare och så mycket bättre (förutom de fem eller sex närmaste tjejkompisarna som är undantaget från jobbiga-tjej-regeln). Nästa person, en kille, skrev om hur han hade nån livskris över vad han är och vad han gör och vad han borde hålla på med i livet. Och eftersom alla "normala" människor inte har såna livskriser så är ju dom ytliga och har ytliga liv. Hur fn tänker folk? Bara för att en "normal" människa inte har en livkris eller snarare inte skriver en blogg om det innebär det väl inte att krisen inte finns ? Och om man inte har någon livskris - är man ytlig bara för det? Allt syns inte utanpå, eller på internet. Och räknar man antalet bloggar som framhäver hur de skiljer sig från den "normala" personen på gatan så kan man ju bara konstatera att det är den normala personen på gatan som är i minoritet. Den "normala" är den avvikande. För hur många människor går igenom hela livet på moln, utan några som helst kriser, utan ångest och utan frågor om livet?
normalfördelning Teoretisk fördelning som kan illustreras med en kurva som är klockformad.Normalfördelningens stora betydelse i statistiken beror bl.a. på att många variabler (egenskaper) har en ungefärligen klockformad kurva.
Ex: Längden i cm hos vuxna. – Poäng i ett begåvningstest. – Vikt hos nyfödda. - Antal livskriser?
Och det här med tjejer som hävdar att de bara kan vara kompis med killar (fast de råkar ha fyra eller fem nära tjejkompisar som inte är sådär tjejiga utan som är mer som... ja... killar då får man anta). Jag kan bara sucka. Jag vet att jag i alla fall inte blir kompis med ett kön. Jag blir kompis med en människa. Ibland är det en tjej, ibland är det en kille.
Dagens soundtrack: the cure och tid.
2 comments:
Många upptäcker nog inte att de är ett statisiskt medeltal förrän lång upp i åren. Och de som verkligen skiljer sig från det statistiska medeltalet behöver inte tala/skriva om det. De märks ändå.
Jag trodde du var smart nog att förstå att de flesta är dumma i huvudet för länge sen:-)
Det är ju så att säga en perspektivfråga - många tycker nog att jag är dum i huvudet, det viktiga är att man kan förstå sina egna fel och brister och accepterar dem - vilket inte alla gör....
/Björn
Post a Comment