Har även fått lära mig att maorierna var väldigt uppskattade i 2a världskriget. De är nämligen grymma på närkontaktsstrid, vilket tydligen var bra på de platser dit australiensare och nya zeeländare skickades. Och givetvis skickades maorierna ut först. För de var väl expendable. Hur som helst. Många maorier dog och det finns många maorisånger om det. De fick jag höra under en uppvisning sex maorier höll. Det var en grym uppvisning av diverse färdigheter. Men det finns en slags sur kolonial bismak när man går på museum och ser ”uppvisningar av ursprungsbefolkningen”.Även om de verkade trivas på scen och ha väldigt kul precis som vilka andra artister som helst. Och det mesta på museet är ju på deras villkor. För till skillnad från kolonitiden, och från många andra ursprungsbefolkningar världen över så har maorierna en ganska bra ställning här. Kan bero på att de var ett krigarfolk och engelsmännen kunde inte vinna territoriet på annat sätt än genom handel. Till skillnad från i Australien, USA och Sydamerika där man tog det med våld. Men ändå. Maorierna utgör 13% av befolkningen på Nya Zeeland. Och under den tid jag har varit här har min upplevelse varit att de är klart överrepresenterade bland busschaufförer och städare.
En av de absolut roligaste personer jag träffat på den här konferensen hittills har varit Jenny från Department of Labour här på NZ. Grymt rolig, cynisk och intelligent. Och när jag frågade vad hon jobbar med svarade hon att arbetsmässigt jobbar hon med att få organisationer att samarbeta, men att socialt är hon koordinator för sin stam i deras arbete med att förbereda en stämning om landägarskap mot staten. Det är en ganska stor grej som är på gång här. Hur ger man tillbaka stulen mark där det nu bor ca 3000 personer per kvadratkm?
No comments:
Post a Comment