Tibetaner i Nepal

De senaste dagarna har det inte varit kul att läsa nyheterna. Det är ju oftast inte det, men just nu blir det lite extra jobbigt. Bilderna på nepalesiska poliser i blåmelerade uniformer som slår demonstrerande tibetaner utanför FN-huset i Kathmandu känns lite verkligare och mer närainpå när man just var där. Det bor väldigt många tibetaner i Nepal. I något som för 50 år sedan kanske var flyktingläger men som numera är permanenta boplatser. Som vilka andra områden som helst, bortsett från att människorna som bor där har lite mindre att säga till om, har lite sämre livsvillkor och lite svårare att försörja sig. Och inga rättigheter. Eftersom den numera avsatta kungen i Nepal hade nära band till den kinesiska regimen så har livet gjorts lite onödigt svårt för tibetaner i Nepal. De får inte inneha anställning, de får inte starta eget företag, idka affärsverksamhet och givetvis inte rösta.På 80-talet fanns en stor inkomskälla för nepalesiska tibetaner - mattor. Handknutna vackra mattor som gick till export till europa, USA och resten av i-världen. Men IKEA köper inga handknutna mattor. Numera har de svårt att försörja sig på vävhantverket. Men det finns kvar. Och människorna som väver dem finns kvar.Det som inte finns kvar idag är turisterna. Vi fick veta att Nepal vanligtvis har runt 200 000 turister per år. Det senaste året har det kommit 5000 turister. En turist kan försörja 8 nepaleser ett år med sitt besök. Det är alltså ganska många nepaleser som blivit utan jobb och inkomst när turisterna inte längre kom till deras restauranger, åkte i deras taxibilar, sov på deras hotell, köpte deras tyger och sjalar och hyrde deras arbetskraft och bärhjälp till vandringar bland bergen. Jag gissar att bilderna från Kathmandu i DN igår inte bidrar till att öka turistflödet till Nepal. Och kanske än mindre till Tibet. Men till Kina kan vi åka minsann. För OS "förenar" som den svenske IOK-gubben sa på morgonTV imorse... jomenvisst.