dinner at the zoo

Adelaides zoo är kulturminnesmärkt. De får inte riva byggnader eller burar. Det är intressant. Byggdes typ 1859 eller nåt (säkert av straff-fångar även om de påstår att den här regionen minsann INTE grundades av deporterade fångar, som brödtjuvar och annat, utan av rika engelsmän som vill ha varma sommarhus). Hur som helst. Det är lite coolt eftersom det känns som en tidsresa att gå runt där inne. Mycket kolonialt 20-tal och man förväntar sig se damer med långa fluffiga klänningar och parasoll komma strosande. Men det gör dom inte. Däremot mår man otroligt dåligt av att se lejon och vildkatter (hur coola som helst) hänga på ytor stora som vårt vardagsrum hemma. Även om det är ett stort vardagsrum. Okej. Lejonen hade lite mer utrymme. Men ändå. Det här zoot får Kolmården att se ut som en lyxresort. Gillar inte idén med zoo. Men nu har de en ganska viktig uppgift när det gäller att befolka jorden med utrotningshotade arter. Eftersom vi ägnat oss åt att stoppa dem i burar, äta upp dem eller ta deras skinn de senaste århundradena får vi nu se till att tvinga dem att överleva.Anledningen att jag var där över huvudtaget var att konferensmiddagen ordnades där. Och det var ganska trevligt. Om man bortser från de inburade fåglarnas ångestskrik i bakgrunden och den frustrerade koalan som brölade efter en partner och lejonhannen som väldigt gärna ville in till honorna i buren bredvid…
Och så maten då. Som alla vet äter ju vegetarianer nästan inget och blir inte hungriga. Verkar de tro. Jag fick tre champinjoner snyggt dekorerade med en bit feta och en oliv på varje. Och så lite sallad till. Och tillbehören i skålen som hela bordet fick var redan slut när den kom fram till mig så jag blev inte precis mätt. Mest arg. Men det gick över sen.

great whites och delfinsim

Jag är inte bara här och turistar. Jag jobbar faktiskt oxå.
Men igårkväll diskuterade vi ett ämne som jag inte alls tänkt på av nån anledning. (Självbevarelsedrift antar jag) Vithajar. Tydligen är kusten utanför Adelaide deras favvotillhåll. Det tänkte jag inte på när jag glatt slängde mig i vattnet nån kilometer ut i havet för att skvalpa runt med vilda delfiner (som kom och kollade in oss ungefär som vi kollar in djur på zoo).Det enda var att båtsnubben sa att det var okej att gå ner i vattnet så snart de kastat ut "the shark sonars". Häpp. Tydligen 100% säker hajskrämma som sänder ut impulser som gör vithajar yra, desorienterade och obehagliga till mods. Men tänk om det gör dem förbannade istället.

dagens ungdom och flockbeteende

När jag åt lunch idag kollade jag på en bunt måsar och hur de betedde sig i närheten av folk med mat... Det snackas ju en del om "dagens ungdom" när det gäller människor och gamla måsar eller måsar från vildmarken måste ju tänka så om stadsmåsar... "Vilka fjantar som inte kan fixa riktigt mat själva." Eller kanske inte. Men lite obehagligt är det att se hur de bara letar bland människornas sopor och helt ignorerar vad naturen har att ge. Inte ens bland tången eller uppspolade grejer på stranden letar de. Bara runt soptunnor och matställen. Men det är väl smart på nåt sätt. Mer lättillgängligt. Men obehagligt gruppbeteende är det i alla fall. En mås hittar en pommes frites och genas har fyra till sett det och kommer flaxande och innan man hinner blinka är det 40 stycken där och härjar runt. Och jag vill bara ge dem alla mat så ingen behöver bete sig så desperat.Och om bilderna ser lite disiga ut så kan det bero på att de är tagna med en kompaktkamera i mycket starkt solsken och 32 graders värme... =)

en annan tidszon

Att inte frysa i november är en ganska trevlig upplevelse. Och Adelaide är en ganska intressant upplevelse. Det är nåt skumt med byggnaderna här. Det är en salig blandning av stilar och material. Och i de flesta fall har man försökt få fram en stad med gammal arkitektur fast den inte är så gammal. Det blir lite kitch av alltihopa på nåt vis. Sen om man lägger på lite klatschiga juldekorationer mitt i solgasset så gör nog det sitt till upplevelsen. Men det är ju bara i den delen av stan som jag bor i.
Var ute vid stranden också. Och hotellen som slängts upp där är också sådär glatt enorma och turistparadisiga. Påminde väldigt mycket om hotellen och stranden i Schevingen utanför Haag i Holland. Eller vilken annan lång strand med glassiga hotell och tursitfällor som helst.

framme framme framme

Och vad är det med alla flygbolag som utgår ifran att man är vegan och allergisk mot precis allt och dessutom bara vill ha nyttig mat, bara för att man vill ha vegetarisk mat. Speciellt frukost på ett flygplan mot singapore blir mycket sexig. Hade varit ett strålade middagsförslag det jag fick, men min mage pallar inte stark mat med mycket lök och glutenfritt tilltugg på morgonen. Även om morgonen råkar vara kväll.Sitter nu på hotellet. Är helt dödligt trött men klockan är bara förmiddag och solen skiner och himlen är blå och temperaturen en bra bit över 20 så fn om jag ska lägga mig och sova...När man kan vara ute och titta på australiensare i hatt, shorts och knästrumpor (busschauffören) och bada i havet.

dyr arlandasurf och praktikanter

När jag checkade in nyss var det en praktikant som stod där med sin handledare. Det var intressant. Hon kom inte ihåg en enda fråga hon skulle ställa (om jag hade packat bagaget själv osv) och sen frågade handledaren "vart ska den här passageraren, till vilket land?" Inget svar. "Var ligger Adelaide och Melbourne?" frågade då handledaren. "Ingen aning" svarade praktikanten. "Fråga passageraren då" svarade handledaren. Sen frågade jag om jag var tvungen att hämta ut bagaget i Melbourne och gå genom tullen där eller inte. Det visste de inte riktigt eftersom det beror på flygplatsens policy eller nåt. Men jag blev incheckad hela vägen. Så jag gick därifrån med mitt pass och boardingkorten. Av någon anledning kollade jag igenom boardingkorten och det fanns bara två. Till London och Melbourne. Skumt tyckte jag och gick tillbaka och frågade om det inte var så att eftersom jag inte fått boardingkort hela vägen borde det betyda att jag alltså måste hämta ut bagaget och checka in på nytt i Melbourne (på samma stt som när jag reste till LA via Atlanta och fick sprinta genom tullen där med allt bagage). Men nej! Jag var incheckad. Hela vägen. Och mitt saknade boardingkort låg helt enkelt kvar där under praktikantens arm. Så det var ju en himla tur att jag gick tillbaka och frågade för det hade fn inte varit kul att stå i Melbourne efter 20 timmars flygning och härja om ett saknat boardingkort och inte kommit med anslutningen till Adelaide.

Det var det. Annars har allt gått väldigt bra hittills, Men en latte för 35 kronor är inte så jättekul.

DS hittills: Kent-diverse, och Fountainhead (ser ljuset i slutet av tunneln)

dr phil och hemmafruarna

Nu ska jag strax åka. Och jag hoppas att jag har packat allt jag behöver. På lördagmornar finns inga morgonnyheter före klockan 9 så jag har kollat på Dr Phil till frukosten (det var det eller barnprogram).Det handlade om lata hemmafruar. Ve och fasa. Hemmafruar som inte städar och lagar mat och tvättar och tar hand om barnen. Det är illa. Fattar bara inte hur man orkar ligga i sängen 18 timmar/dygn. Jag klarar knappt ett dygn med feber på det sättet. Saknar morgonnyheterna.

"Premiär för succébloggen i morgon"

Aftonbladet är grymma på att spå in i framtiden. Magnus Uggla ska tydligen starta en blogg där. Imorgon. Och den är en "succéblogg"! Det är ju jättebra för honom. Den följer väl hans senaste succéplatta i spåren.
Själv har jag varit i sthlm idag. Och på vägen dit och hem lyssnat på en gps/navigator som tjatade om "bottkyrkavägen" (observera att 'k' i det ordet uttalas just 'k'). Men jag vill ändå ha en gps. Verkar bra.

favorit i repris

Finner inga ord.Den här informationen fick jag två dagar innan jag skulle åka till Berlin. Och idag fick jag den igen. Tre dagar innan jag ska till Adelaide. Tror min Dell vill gå i pension och sluta resa. Det får den nog snart. Som tur är har jag fått låna en annan. En eminent liten PowerBook.

Läste att landshövdingen var i Kina och pratade företagande istället för mänskliga rättigheter som han sa att han skulle göra innan han åkte. Det låter ju mycket bättre att åka till Kina för kommunala medel om man ska prata mänskliga rättigheter än att åka dit för att bana väg för att medelstora svenska företag som CSN Systems ska få en stororder och flytta hela sin produktion från Sverige til Kina.

det var på tiden

Imorse satte de upp julgranen framför biblioteket. Undrar när beslutet togs att det är dags för julpyntet i mitten av november. Eller den är ju inte så pyntad. Mest bara gran.
Och så var det helgen som var. Mycket intensiv. Och så slutade den intensivt också. Med Kent på annexet. Och jag tänker inte recensera för det gör så många andra. Tänker behålla det för mig själv. Men snyggt var det. I övrigt tycker jag att kriminella mc-gäng är töntar och wannabes. Väx upp och kamma till er.

jo about the knappar

För ett tag sen köpte jag en kofta eller två som givetvis hade grymt fula guldfärgade plastiga knappar. Men annars var koftan bra. Så jag modiefierade lite, och så här blev det:Känns lite bättre. Och jo jag gillar att bilderna är lite kackiga. Det är inte bara inkompetens.
Var och fikade en sväng nu. Vid bordet bredvid satt en arme på sex. Tre kvinnor med gravidmagar som var exakt lika stora. Och mittemot dem satt vad jag förmodar var papporna. Och kvinnorna såg ungefär identiska ut. Och männen hade även de uniform av jeans och tröjor i samma färg och snitt på sig. Sånt är ganska intressant. Hur man börjar klä sig likadant som de man umgås med. Jag inbillar mig fortfarande att jag inte gör det. Mest för att jag har så grymmans mycket olika kläder, och det har de jag umgås med också. Däremot påtalades det att jag och min sambo har börjat klä oss mer lika. Det måste vara för att röd färg smittar.

Biblioteket på vägen hem.

Dagens soundtrack i övrigt har varit the cure - wish och kent- tillbaka till samtiden. Och Petter.

en grym kille

Såg på film inatt. Den var ju mest obehaglig och lite lätt meningslös. Men den hade en viktig detalj. Joaquin Phoenix.
Och så läste jag ut the time travelers' wife.

styckmord och kladdiga favoriter

Bästa rubrik-kombon idag:

varför är alla så dumma i huvudet? (eller är det bara jag?)

Eftersom jag har så mycket annat att göra och ingen tid att spilla råkade jag börja läsa lite bloggar. Från den ena länkades det vidare till den andra. Och jag blir så satans less på alla människor som måste framhäva att de är så unika och speciella och att de inte förstår sig på "normala" människor. Den ena var en tjej som likt så många andra tjejer beklagar sig över att hon inte har så många tjejkompisar för "tjejer är så jobbiga och tjejiga" så hon umgås minsann bara med killar som är så mycket lättare och så mycket bättre (förutom de fem eller sex närmaste tjejkompisarna som är undantaget från jobbiga-tjej-regeln). Nästa person, en kille, skrev om hur han hade nån livskris över vad han är och vad han gör och vad han borde hålla på med i livet. Och eftersom alla "normala" människor inte har såna livskriser så är ju dom ytliga och har ytliga liv. Hur fn tänker folk? Bara för att en "normal" människa inte har en livkris eller snarare inte skriver en blogg om det innebär det väl inte att krisen inte finns ? Och om man inte har någon livskris - är man ytlig bara för det? Allt syns inte utanpå, eller på internet. Och räknar man antalet bloggar som framhäver hur de skiljer sig från den "normala" personen på gatan så kan man ju bara konstatera att det är den normala personen på gatan som är i minoritet. Den "normala" är den avvikande. För hur många människor går igenom hela livet på moln, utan några som helst kriser, utan ångest och utan frågor om livet?

normalfördelning
Teoretisk fördelning som kan illustreras med en kurva som är klockformad.Normalfördelningens stora betydelse i statistiken beror bl.a. på att många variabler (egenskaper) har en ungefärligen klockformad kurva.
Ex: Längden i cm hos vuxna. – Poäng i ett begåvningstest. – Vikt hos nyfödda. - Antal livskriser?

Och det här med tjejer som hävdar att de bara kan vara kompis med killar (fast de råkar ha fyra eller fem nära tjejkompisar som inte är sådär tjejiga utan som är mer som... ja... killar då får man anta). Jag kan bara sucka. Jag vet att jag i alla fall inte blir kompis med ett kön. Jag blir kompis med en människa. Ibland är det en tjej, ibland är det en kille.

Dagens soundtrack: the cure och tid.

stuck in salem, risk för kö

Sitter på en bus. Med trådlöst internet. Vi står nästan stilla. Lång kö. Som tur är kan man ju ta reda på sånt......om man har trådlöst internet. Sen kan man bli lite irriterad på folk. Det är köer i två filer som synes. Och vad använder man vägrenen till då? Jo kanske till polis, brandkår, ambulans och bärgningbilar tänkte jag. Det tänkte inte en massa andra som tydligen hade mer bråttom. Så nu är det kö och blockerat i båda filerna och i vägrenen. Och vi passerade just en akutbil. i vägrenen. som sitter fast i kön. Fantastiskt. Undrar om man kan få böter för sånt? Blockering av vägren alltså, inte att var akutbil och fastna i bilkö. Men vad gör väl lite kö när man sitter på en väldigt bekväm buss med fluffiga säten, fotstöd och trådlös uppkoppling? Är det ens något att höja ögonbrynet för, egentligen. Nä, nu när jag sitter i händelsernas centrum så tycker jag inte det. Huvudsaken är att man kommer fram hel och hållen och att man kommer till festen i tid. Hoppas de får upp långtradaren.

utflykt, skogskonst och R2D2 i julklapp tack

Hade möte på en helt annan del av universitetet igår. Sjukhuset närmare bestämt. Tar tid att ta sig dit och tillbaka. Tog en genväg som nog inte var en genväg. Men fint var det i alla fall.Och så vet jag en sak jag önskar mig i julklapp (förutom den där väckarklockan som väcker en i rätt sömncykel):

(bilden är snodd från thinkgeek.com)

Annars har jag jobbat fint idag. Så fint att jag är helt utmattad. Precis som min mus. Batteriet dog och det försvårar helt klart interaktionen med datorn. Men man överlever ju.

Dagens soundtrack: mest mentalt frispel med foo fighters medley. Alltså, jag har inte lyssnat på nån musik idag, suttit på möten och bara hört i höre. Och på vägen till jobbet lyssnade jag som vanligt nu förtiden på Fountainhead. Den tar aldrig slut. Häromdan beskrevs en glorifierad våldtäkt. Men oj vad hon tyckte om det. För det gör starka kvinnor. De vill bli plågade och hunsade sexuellt. Tagna med tvång som kompensation för att de är så tuffa och starka i övrigt. Det är feminism. Kanske Ayn Rand tycker i alla fall.